Just nu sitter jag och gråter. Jag och Peter har i dag varit och slutfört affären av vårat radhus (mitt & Peters) som vi sålt.

Radhuset har varit en väldigt stor del av mig i alla dessa år. Det har varit min stora trygghet och där har jag levt med min familj och jag har trivs så himla bra.

Jag vet att det är dags att gå vidare och jag trodde inte jag skulle känna så här idag inte att jag skulle bli så här ledsen i alla fall.  

Jag har fått tag på en fin lägenhet och jag trivs väldigt bra där men känner mig ändå ledsen. Det kommer att gå över och det vet jag.

Nu ska jag försöka att äta någonting även fast jag inte känner mig hungrig.

See you...

 

Kjell

30 mars 2009 18:04

Det är märkligt hur man kan reagera ibland, chockar sig själv nästan med det mest oväntade saker.
Du har en jättefin lägenhet nu så jag tror att det snart går över.
Ha de.

http://my2cent.bloggagratis.se

 

Sussi

30 mars 2009 18:41

Jag förstår att det känns svårt. Det är så defenetivt nu. Finns inget återvändo.
Men du kommer fylla ditt resterande liv med nya roliga minnen och personer.
Glöm inte att jag alltid finns här för dig om du behöver!!
Puss o Kram

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

Sussi

30 mars 2009 20:23

Kanske piggar upp litegrann..
Jag har en award åt dig i min blogg.
Bara att klistra in den i din så alla kan se hur fin jag tycker din blogg är..
Kram på dig

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag saknar dessa ord när jag kommer hem till ett tomt hem: Hej! Hur mår du? Hur har din dag varit? Vad ska vi äta? Vad ska vi hitta på att göra i helgen? osv... See you... ...